Det är ett annat mindset…

Jag förstår vad du säger, att man behöver jobba med att förändra beteende, men de flesta som kommer på behandling vill inte titta på sina mönster – de vill bara få behandling. 

Jo, jag vet, men är det inte där vi faktiskt sviker våra kunder? När vi faktiskt vet att behandlingen vi gör inte löser livsstils problem. 

Att den mentala inställningen egentligen inte handlar om att kunden inte Vill göra jobbet, utan att kunden faktiskt inte har den kunskapen som vi har. Vilket gör att jobbet med att förändra sina vanor KÄNNS överväldigande. 

Att man har testat alla möjliga saker och det har varit jobbigt, krävt uppoffringar, kanske varit dyrt. Visst jag har träffat människor som hellre slänger pengar på sina problem än att ta tag i dem själv. – Men de är faktiskt inte så många när man jobbar med behandlingar. Det är vanligare att man ger upp för att man känner sig vilse, man tappat hoppet, tror att man behöver vara en expert, att man måste kunna och lära sig en massa saker. 

Många som börjar jobba med mig för att våga bli smärtfri inser snart hur skönt och enkelt det kan vara att börja lita på sin kropp. Att veta vad den säger i sina ja och sina nej. 

Att se kroppen som en levande organism ger helt andra förutsättningar – plötsligt blir det självklart att den inte fungerar optimalt när man inte ger den rätt förutsättningar. 

När vi jobbar tillsammans jobbar vi för att möta kroppen där den är och hitta de små förändringar i vanor och val som vi kan hålla som vi kan göra varje dag. 

Här är vi en hel bransch med behandlare som lärt oss att titta och förstå kroppen utan att lära oss om människan som bor i kroppen. 

Precis som det finns den motsatta rörelsen – de som jobbar med människan som bor i kroppen utan att ta hänsyn till kroppens tillstånd och förutsättningar som om tankar, känslor, beteenden och fysiologi inte styrs av samma nervsystem.

Vi stirrar oss blinda på problemet, fel och analyserar det – för att det är så vi är lärda att göra. 

Medans vi är levande, växande, dynamisk vild natur. 

Jag har en enkel övning som jag ofta gör med mina klienter. Den går till så här. – När de berättar om sina problem och sitt perspektiv så ber jag dem att ställa sig upp, känna kroppen, vara i kontakten med underlaget och miljön runt omkring sig genom att använda sina sinnen. När de står upp ber jag dem att vända sig om och visualisera sig själva, den som satt där och berättade om sina problem och fråga dem hur de tror att den personen som satt där känner sig. 

Ofta inser många att de agerar från en känslostyrd plats. Att man kanske inte ser på situationen nyktert utan att man dragit in en massa tidigare erfarenheter, skydd, åsikter som står i vägen för att kunna bedöma situationen på ett bra vis. Ofta brukar man då inse att så många av våra val handlar om att undvika eller hantera det som vi uppfattar som fara i en situation som inte är farlig. 

Att detta leder till att kroppen prioriterar sina resurser som om vi var i nödsituation men också att vi tar beslut från ett kortsiktigt perspektiv. När vi tar oss ur det tillståndet kan vi prioritera och bygga ett liv och en vardag där vi har mariginalerna på vår sida.  Vad det praktiskt innebär beror helt på situationen. 

Så när vi jobbar med att våga bli smärtfria börjar vi där – ta kroppen ur beredskap så att den kan börja prioritera reparation, återhämtning och att vi kan börja ta mer långsiktiga beslut för vår hälsa och kropp. 

Det är det hela. 

Känns det rimligt för dig? 

Boka in en konsultation så pratar vi vidare om detta är något för dig 

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *